Att vara på rymmen, fängslande väta & brottsliga handlingar
Godkväll
Idag har jag varit med om nånting som tydligen var oerhört uppseendeväckande. En kvart innan systemet stängde när jag satt i bara mässingen kom jag på att man skulle ha haft sig en skvätt eldvatten. Klädde på mig halvfärdigt och rusade ut och då började det naturligtvis spöregna utav bara helvete. Efter tre minuter var jag dygnsur och klafsade stressat fram genom vattenpölar, snubblade över trottoarkanter och halvsprang över övergångsställen som en särdeles utmattad marathonlöpare medan vattnet skvätte från alla håll och kanter.
Väl inne på systemet, eller snarare när jag började närma mig stan så tittade folk på mig som att jag skulle rymt direkt från kvinnofängelset i Hinseberg och tre minuter innan lönnmördat någon och kastat mordvapnet i ån. Framför deras ögon. Förstod ganska omgående att det berodde på att jag var så blöt, och inne på systemet var det som om tiden stannade när jag kom in. Folk slutade putta fram sina korgar så det gnisslade i stengolvet, kassasystemet slogs ut och strömmen gick medans alla tappade hakan och såg ut som att dom hade sett Torsten Flinck dansa fram dyngrak bland hyllorna iförd ett par lortiga kalsonger med fartrand. Åtminstone kändes det som det.
I all hast på väg ner på stan hade jag definitivt inte tid att stå och dra på mig någon satans bh, såhär i efterhand kan tyckas att jag skulle ha ansträngt mig ändå. Linnet jag hade på mig var nämligen så blött att det droppade från kanterna och satt som fastklistrat så det såg ut som att jag hade en baddräkt på mig. Håret såg ut som ett buskage som blivit illa klippt av Samhall, vilket naturligtvis även det var genomblött (jag hade inte huvudet i en kasse) så det rann.
Tog det jag skulle och smet iväg mot kassan. Dropp dropp. Hejhej, ja tänk vilken störtskur det kom. Har inte råd med ett paraply jag. Och även om jag hade råd med ett så är jag för korkad för att veta hur man ska fälla upp ett. Dropp. Klafs klafs gnirk-klafs klafs gnirk. Kassörskan tittade på mig som att jag dessutom skulle ha skitit på mig vilket kändes som att jag borde ursäkta mig men då frågade hon om legitimation och jag halade upp passet (körkortet är sedan länge borttappat i ett dike eller liknande, kanske har någon fågel eller råtta byggt bo med det. Fåglar har ju ingen användning för körkort annars eftersom dom inte kan köra bil. Inte råttor heller. Nåväl).
Motvilligt tog hon emot det och sa lite försiktigt: "ehe.. det här är ju också blött..."
Folk dör i krig och svält men mitt pass är blött. Hur kan jag vara en sån oansvarig människa? Kanske är det straffbart nog så man hamnar bakom lås och bom trots allt. Bara jag hinner ta farväl av mina nära och kära innan det är dags att raka av mig håret, bli råflata och sticka vantar till Gud och alla människor i min lilla cell.
Jag tackade så mycket och gick hemåt. Inga bilar krockade när jag korsade vägen, men hade dom gjort det så hade ju det varit mitt fel som knallade omkring och såg ut som en levande disktrasa. Hela vägen hem klarade jag mig utan att bli anmäld för förargelseväckande beteende, jag är ganska stolt.
Plask
Konsten att bli ringmärkt, att fartygsragga & röda läppar på klamydiaekan
Jag blir så förvånad över att folk fortfarande läser min elliefantblogg, trots att jag uppdaterar mer sällan än Lasse Berghagen behöver använda en stege för att rensa stuprören. Det har ändå hänt en del sen bara förra året vid den här tiden, tjoflöjt! Visslade det till en dag när karln kom hem med en kebab och frågade om vi skulle ta och gå till rådhuset. Så då gjorde man det och helt plötsligt var man ju gift.
Jag som alltid trott att jag skulle bli en sån där ensam och tragisk medelålders kvinna. Som skulle klä mig som om jag fortfarande var 20 fast det var minst 20 år sedan det var okej att använda såna kläder. Sen skulle jag väl få för mig att kärleken borde finnas ombord och till havs, så skulle jag hänga på kryssningsfartyg och altinera mellan Birka och Cinderella för att inte bli alldeles för igenkänd på ett utav dom. Dom skulle ju såklart inte få ana att jag var stammis och dessutom karlsugen så det fladdrade i tanttrosorna och vattnades i mungipan bredvid det röda läppstiftet.
(Är det inte ett fenomen med kvinnor i ålder 40 och uppåt som använder ett knallrött läppstift och tror dom är oerhört snygga? Som en del som i vissa fall verkar vill ge sken av att dom är sexiga och duktiga på att behaga mannens klockspel, så att säga, när det i själva verket ser ut som att dom fått en redig smäll på käften och fastnat med truten i en burk med lingonsylt.)
Jag skulle helt enkelt gå under hemlig identitet (åtminstone litegrann) och lägga dyra pengar på resor där jag ändå inte skulle hitta någon som skulle orka med att bo i en liten etta med tre katter och med ett fruntimmer som kedjeröker och spiller vin på de mest oanade ställen. Tack och lov så slapp ju den karln det scenariot, och även jag.
Ska uppdatera oftare hädanefter, har varit tekniska problem och själv har jag haft fysiska men snart så är jag igång igen som på den den gamla goda tiden. Ja, jag börjar dock känna mig som att jag vore 200 år ibland. Mer om detta vid ett annat tillfälle.
Svirrrrr
