Ellie

Godkväll



Idag har jag varit med om nånting som tydligen var oerhört uppseendeväckande. En kvart innan systemet stängde när jag satt i bara mässingen kom jag på att man skulle ha haft sig en skvätt eldvatten. Klädde på mig halvfärdigt och rusade ut och då började det naturligtvis spöregna utav bara helvete. Efter tre minuter var jag dygnsur och klafsade stressat fram genom vattenpölar, snubblade över trottoarkanter och halvsprang över övergångsställen som en särdeles utmattad marathonlöpare medan vattnet skvätte från alla håll och kanter.

Väl inne på systemet, eller snarare när jag började närma mig stan så tittade folk på mig som att jag skulle rymt direkt från kvinnofängelset i Hinseberg och tre minuter innan lönnmördat någon och kastat mordvapnet i ån. Framför deras ögon. Förstod ganska omgående att det berodde på att jag var så blöt, och inne på systemet var det som om tiden stannade när jag kom in. Folk slutade putta fram sina korgar så det gnisslade i stengolvet, kassasystemet slogs ut och strömmen gick medans alla tappade hakan och såg ut som att dom hade sett Torsten Flinck dansa fram dyngrak bland hyllorna iförd ett par lortiga kalsonger med fartrand. Åtminstone kändes det som det.

I all hast på väg ner på stan hade jag definitivt inte tid att stå och dra på mig någon satans bh, såhär i efterhand kan tyckas att jag skulle ha ansträngt mig ändå. Linnet jag hade på mig var nämligen så blött att det droppade från kanterna och satt som fastklistrat så det såg ut som att jag hade en baddräkt på mig. Håret såg ut som ett buskage som blivit illa klippt av Samhall, vilket naturligtvis även det var genomblött (jag hade inte huvudet i en kasse) så det rann.

Tog det jag skulle och smet iväg mot kassan. Dropp dropp. Hejhej, ja tänk vilken störtskur det kom. Har inte råd med ett paraply jag. Och även om jag hade råd med ett så är jag för korkad för att veta hur man ska fälla upp ett. Dropp. Klafs klafs gnirk-klafs klafs gnirk. Kassörskan tittade på mig som att jag dessutom skulle ha skitit på mig vilket kändes som att jag borde ursäkta mig men då frågade hon om legitimation och jag halade upp passet (körkortet är sedan länge borttappat i ett dike eller liknande, kanske har någon fågel eller råtta byggt bo med det. Fåglar har ju ingen användning för körkort annars eftersom dom inte kan köra bil. Inte råttor heller. Nåväl).

Motvilligt tog hon emot det och sa lite försiktigt: "ehe.. det här är ju också blött..."

Folk dör i krig och svält men mitt pass är blött. Hur kan jag vara en sån oansvarig människa? Kanske är det straffbart nog så man hamnar bakom lås och bom trots allt. Bara jag hinner ta farväl av mina nära och kära innan det är dags att raka av mig håret, bli råflata och sticka vantar till Gud och alla människor i min lilla cell.

Jag tackade så mycket och gick hemåt. Inga bilar krockade när jag korsade vägen, men hade dom gjort det så hade ju det varit mitt fel som knallade omkring och såg ut som en levande disktrasa. Hela vägen hem klarade jag mig utan att bli anmäld för förargelseväckande beteende, jag är ganska stolt.

Plask