Ellie

Jag har kommit in i en period då jag inte tänker så mycket utan mest sitter och gapar för jag inte orkar annat. Fast det är ganska skönt det också när det blir tyst i huvudet för det är så sällan. Annars kan jag komma på en sak att tänka på och då funderar jag på det så länge att jag till slut inte förstår själv vad jag tänker. Därav att jag kan uppfattas som lite disträ emellanåt. Ibland är jag faktiskt så korkad när jag resonerar att karln drar sig för att fråga men gör det ändå smått chockerad; "skämtar du?" men oftast så gör jag inte det vilket gör att jag slår honom med häpnad minst flera gånger om dagen. Gammal kärlek rostar aldrig men mitt huvud gör ganska frekvent.

Häromkvällen blev jag jätteöverraskad över att USA var större än Sverige, vilket gjorde min sambo en aning oroad. Hur många delstater det finns visste jag däremot, så min logik fungerar lite skevt den med. Vi diskuterade därefter lite geografi och han frågade mig om jag kunde nämna dom olika världsdelarna. Efter en stunds betänketid räknade jag upp "Norden", pedagogisk som han är frågade han vart vi bor och jag svarar "Sverige". Som att det skulle vara en världsdel. Dö-lö.

Det lustiga är att när jag gick i låg- och mellanstadiet kunde jag alla världsdelar, länder, städer, population och dessutom hela gångertabellen i sömnen. Väldigt spännande och intressant hur en hjärna kan haverera ihop totalt under årens lopp, för nu är jag knappt kapabel att få av mig skorna utan att förstå varför dom sitter fast som två sugproppar på fötterna när jag inte knytit upp dom. Fast för det mesta är jag alldeles för envis i kombination med lat och tycker det borde gå ändå medans jag håller mig i dörrposten så knogarna vitnar och sparkar för kung och fosterland som att jag höll på med en egen variant av kosackdans. Men för det mesta så sitter dom fast. Snark.

För att få på sig skorna har man ju uppfunnit skohorn, och för att få av mig mina har jag en sambo. Skohornet är billigare i drift men karln är roligare att umgås med och inte är han krokig upptill i nacken heller. Skohornet hänger alltid i hallen men Pär kan vara lite varsomhelst i lägenheten så man kan få lov att leta rätt på honom. Sen är skohornet i en trevlig blå och glad färg medans han är rätt hudfärgad. Fast jag skulle inte vilja gå på bio med ett skohorn, inte heller äta på resturang med ett för då skulle jag alltid få betala medan skohornet skulle sitta där som en pinne. Man har det rätt bra ändå!