Allehanda passioner, konsten att vara aktivitetskonsult & framstående tumrullare
Hej kära vänner
Idag är det söndag och jag har inte spenderat denna helg heller med att sjunga rock 'n roll så att stämbanden krullat ihop sig till serpentiner, få skavsår på armbågarna av bardisken eller obstinat krama stuprör för att klackskorna inte fungerat ordentligt på väg hem från krogen. Verkar som att 25 är det nya 90, bara att luta sig tillbaka och iaktta benen för haja till lite lätt om det börjar poppa upp åderbråck. Fast jag kan ju tycka att jag har lite mer att uträtta i livet innan man börjar se ut som en finsk kassler; när man får ännu mer kritvita ben och dessutom käcka blåstrimmiga inslag.
Måste säga att jag fascineras så oerhört av folk som kan nöja sig med att sitta hemma i soffgropen vecka efter vecka. För att dra astrologiska paralleller så är ett genomgående drag för skytten att man är äventyrslysten. Inte vet jag om det går att varken hoppa bungyjump eller djuphavsdyka hemma i vardagsrummet, och det enda äventyr som kan hända där är väl att man tappar ett popcorn och med spänning undersöka om man kan fiska upp alla smulorna ur skarven eller få upp det från golvet utan att slå pannan i borskanten.
Det verkar dock som att jag kommer ta med mig karln på en utlandsresa i slutet av mars, då får mina tummar vila från allt hårda rullande både medsols och motsols. Kan hända att jag bara har nåt fel i huvudet som vill göra roliga saker hela tiden. Det är ju så vanligt med sjukdomstillstånd relaterade till koncentrationssvårigheter nuförtiden. Fast i såna fall så har jag nog snarare en släng av IOGT-NTO, SJ, EU, ATG, SIFO, ATP, WWF, CSN, H&M, RFSL och SSAB. Men det är ju smällar man får ta. Rödhårig är man också till råga på allt.
Lär väl ta fram putstrasan nu för det ser ut som ett gäng flugor suttit på en härsken kosmocka och sedan skitit på sig på min skärm. Samtidigt. Solen skiner då åtminstone, jag som inte är bakfull kan ju gå ut och hugga till ett par skidor av nåt mossigt gammlat träd, tanka en ölhjälm med blåbärssoppa och åka raka spåret fram i ungefär sju sekunder, en tid som Gunde Svan verkade vara förtjust i förr (sju nycklar, skynda skynda, dä här ä Fott Bojjard, sju sekundä sju sekundä) . Dä blir så bra dä.
Knak
Idag är det söndag och jag har inte spenderat denna helg heller med att sjunga rock 'n roll så att stämbanden krullat ihop sig till serpentiner, få skavsår på armbågarna av bardisken eller obstinat krama stuprör för att klackskorna inte fungerat ordentligt på väg hem från krogen. Verkar som att 25 är det nya 90, bara att luta sig tillbaka och iaktta benen för haja till lite lätt om det börjar poppa upp åderbråck. Fast jag kan ju tycka att jag har lite mer att uträtta i livet innan man börjar se ut som en finsk kassler; när man får ännu mer kritvita ben och dessutom käcka blåstrimmiga inslag.
Måste säga att jag fascineras så oerhört av folk som kan nöja sig med att sitta hemma i soffgropen vecka efter vecka. För att dra astrologiska paralleller så är ett genomgående drag för skytten att man är äventyrslysten. Inte vet jag om det går att varken hoppa bungyjump eller djuphavsdyka hemma i vardagsrummet, och det enda äventyr som kan hända där är väl att man tappar ett popcorn och med spänning undersöka om man kan fiska upp alla smulorna ur skarven eller få upp det från golvet utan att slå pannan i borskanten.
Det verkar dock som att jag kommer ta med mig karln på en utlandsresa i slutet av mars, då får mina tummar vila från allt hårda rullande både medsols och motsols. Kan hända att jag bara har nåt fel i huvudet som vill göra roliga saker hela tiden. Det är ju så vanligt med sjukdomstillstånd relaterade till koncentrationssvårigheter nuförtiden. Fast i såna fall så har jag nog snarare en släng av IOGT-NTO, SJ, EU, ATG, SIFO, ATP, WWF, CSN, H&M, RFSL och SSAB. Men det är ju smällar man får ta. Rödhårig är man också till råga på allt.
Lär väl ta fram putstrasan nu för det ser ut som ett gäng flugor suttit på en härsken kosmocka och sedan skitit på sig på min skärm. Samtidigt. Solen skiner då åtminstone, jag som inte är bakfull kan ju gå ut och hugga till ett par skidor av nåt mossigt gammlat träd, tanka en ölhjälm med blåbärssoppa och åka raka spåret fram i ungefär sju sekunder, en tid som Gunde Svan verkade vara förtjust i förr (sju nycklar, skynda skynda, dä här ä Fott Bojjard, sju sekundä sju sekundä) . Dä blir så bra dä.
Knak
Kommentarer
Trackback
