Konsten att vara pigg, tröttsamma historier & att peta sporadiskt med pinnar
Hej kära vänner
Har inte haft tid att skriva för jag har slitit som en nordsvensk arbetshäst med sitt anletes svett i hovskägget. Har lite svårt att förstå hur jag resonerade när jag tyckte att det var lite halvjobbigt att ligga hemma på sofflocket och skriva uppsatser, jag kunde ju då
1) Ligga stilla och endast röra fingrarna vilket sparade oerhört mycket energi. 2) Äta kebab när jag ville, har upptäckt att det är rätt komplicerat att trycka ner en i jackfickan och ha med på jobbet. 3) Sova så mycket att påsarna under ögonen blev så stora att man hade kunnat lägga potatis i dom när man var och handlade. Då hade det blivit många avundsjuka blickar från snåla pensionärer som minsann fick lov att betala 1,50 för kassen.
Nu är det ju vår och är man inte pigg då så får man stryk. Eller åtminstone brukar man få höra att det är något allvarligt fel på en så det är tur att Aftonbladet och Expressen ger såna konkreta och handfasta tips på vad man ska göra. Snart kommer dom nog på att morötter är så farligt att det visslar i dom inre organen men att T-sprit däremot "rensar ut vintertröttheten med ny metod".
"T-Röd - För dig som tänkt klart"
Men vad kan det spela för roll om man är trött under hela sommarhalvåret och sover lika mycket som om man skulle varit tvungen att konstant lyssna på en påhittad ljudbok som Inga-Maj, 62 på Hemköp spelat in med sin rostiga gamla kasettbandspelare. Man kan ju fortfarande vara med på sociala aktiviteter i detta slumrande tillstånd bara folk petar på en med en pinne så man vaknar när det händer något roligt.
Så om du känner dig lite hängig är ett tips är därför att gå ut och plocka ihop en säck med kvistar av olika slag som du sedan delar ut till vänner och bekanta (speciellt viktigt är detta om du ska medverka vid vigslar, dop eller andra stora högtider då det ser bäst ut att vara vaken) sen är det bara att korka igen ögonlocken och sova gott. Fast själv tänker jag nog försöka hänga med så gott det går i förhållande till min arma ålder. Man lär ju i alla fall hoppa till de gånger som någon sprätter en öl.
Kvidevitt
