Ellie

Hej kära vänner

Jaha, andra dagen i skolan och man har redan lyckats försätta sig i en ganska pinsam situation. Det var så att jag under förmiddagen hade druckit så mycket kaffe att jag bokstavligen höll på att svimma. Det var bara ett par minuter kvar av lektionen så jag tänkte hålla mig. Då hela handen började skaka när jag försökte skriva och det kändes som att ögonen höll på att ploppa ut förstog jag att det var dags att smita iväg även om det skulle se ut som att jag drabbats av akut diarré. Bättre det än att för resten av kvarvarande terminer bli förknippad med urin efter att ha kissat på mig på stolen. Även fast det tog emot så gjorde jag en helhjärtad insats.

Lyckades klämma mig förbi alla som satt och fläkte ut sig längs väggen och väl utanför dörren stängde jag den fort medans jag knäade av nödighet, pustade ut och sa "fyfan". Då upptäckte jag att det satt ett gäng med folk utanför vid ett bord vilka antagligen förstog att det var på liv eller död. Det var bara att skynda sig in på toaletten, koncentrera sig på att hålla emot tills det var dags att pricka porslinet (vilket jag också lyckades med så jag trodde jag var på väg att nå nirvana). Där satt jag, drog djupa andetag och tittade upp i taket medans jag lovade mig själv att aldrig mer bli så extremt kissnödig igen. Plötsligt öppnades dörren och jag hörde stämman av en kvinna som skrek till i falsett och ryggade tillbaka som att hon fått en stöt av ett kostängsel. När jag mötte hennes uppspärrade blick kom jag tydligen inte på något bättre än att fråga:

"Går du ofta hit"?

Så var det det där med att verka normal.
Kan rapportera att det går sådär med den saken.

PS: Det finns en i övre medelåldern som ser ut som
en kvinnlig version av Leif GW Persson, rätt häftigt. DS.


(För den som trodde att jag brukar ha åt helvete för mycket
brunkräm kan jag berätta att det bara är en bild från maskeraden)

Wiiii