Konsten att vara tillfredsställd solist, kärleksfulla supéer & att skjuta skarpt med vassa skott
Godkväll
För att berätta hur det gick på gårdagens bio så hamnade vi naturligtvis bredvid ett par kärlekskranka tonåringar som satt och tussade varandra ömt på knäna. Det kunde jag gå med på tills dom greppade tag om varandras ansikten, fastnade som två sugklockor och började smaska ljudligt utan att bry sig ett dugg om varken film eller omgivning. Jag kan ju tycka att det är lite dyrt att betala närmare 100 spänn för att ha tunggymnastik bland en grupp människor som inte alls är intresserade av att veta vad man håller på med. Det var tur att jag hade hunnit äta upp mina popcorn för annars hade jag spänt gäddhänget, tagit sats och träffat honan på tinningen så hon svimmat av. Då hade det blivit ett irritationsmoment mindre i ögonvrån, något man aningens nervklen en alkoholfri lördag inte tackar nej till. (Ja, jag är 94 år).
Idag har det ju varit Alla hjärtans dag och när jag vaknade kom min underbara man och gav mig frukost på säng. Jag fick en bukett röda rosor och efter det tog han med mig till resebyrån och vi bokade en tvåmånaders semester till Dominikanska republiken. Sen avnjöt vi en underbar middag på resturang och inatt ska vi bo på femstjärnigt hotell och bara ha det mysigt. Hur troligt låter detta scenario på en skala från 1-10? Låt mig fundera. Ungefär 0,01.
För det första så skulle jag smida en pokal till mig själv om jag överhuvudtaget skulle lyckas behålla en karl längre än två dygn. För det andra, om jag nu skulle hitta någon så är det säkert någon som bor i arslet på världen bredvid en leråker med 50 getter i en hage, utan både el och rinnande vatten. Istället för frukost på säng skulle jag få ett halvstekt ägg på en blommig assiett som han ärvt av sin gammelfarmor, en servis han inte får slänga för sin farmor som i sin tur bor ett stenkast bort från modern som från huset bredvid med hjälp av sin kikare vet mer om vårt förhållande än vi själva. Vad gäller romantiska resor så förväntas jag antagligen vara både tacksam och exalterad om jag får åka med ett par varv runt byn med traktorn. När det kommer till hotellupplevelser och fina rum ska man vara glad om karln tar av sig motorsågshjälmen innan han klampar in i sängkammaren och hasar ner i flanellakanen.
Så, en dag som denna är jag rätt nöjd över att bara ha mig själv att sköta. Det är bara att spotta i näven, stampa i parketten och glädjas över ännu en kommande natt som fri kvinna. Jag kan minsann dricka direkt ur mjölkpaketet, skita med öppen dörr och leva på makaroner och kebabrullar utan att bekymra mig över att någon mer än jag ska få skörbjugg. Jag kan utan att skämmas sjunga kärleksballader i duschen så vävtapeten krullar sig och skjuta snorkråkor tvärs över rummet utan att vara rädd för att träffa min partners öga. Jag får bestämma över vilka program som ska visas på min TV, vilket kan innebära timmar av hulkande i fosterställning till Oprah Winfrey eller vinjetten till En annan del av Köping. Det mina vänner, är livet på en pinne med smör på.
Olé
För att berätta hur det gick på gårdagens bio så hamnade vi naturligtvis bredvid ett par kärlekskranka tonåringar som satt och tussade varandra ömt på knäna. Det kunde jag gå med på tills dom greppade tag om varandras ansikten, fastnade som två sugklockor och började smaska ljudligt utan att bry sig ett dugg om varken film eller omgivning. Jag kan ju tycka att det är lite dyrt att betala närmare 100 spänn för att ha tunggymnastik bland en grupp människor som inte alls är intresserade av att veta vad man håller på med. Det var tur att jag hade hunnit äta upp mina popcorn för annars hade jag spänt gäddhänget, tagit sats och träffat honan på tinningen så hon svimmat av. Då hade det blivit ett irritationsmoment mindre i ögonvrån, något man aningens nervklen en alkoholfri lördag inte tackar nej till. (Ja, jag är 94 år).
Idag har det ju varit Alla hjärtans dag och när jag vaknade kom min underbara man och gav mig frukost på säng. Jag fick en bukett röda rosor och efter det tog han med mig till resebyrån och vi bokade en tvåmånaders semester till Dominikanska republiken. Sen avnjöt vi en underbar middag på resturang och inatt ska vi bo på femstjärnigt hotell och bara ha det mysigt. Hur troligt låter detta scenario på en skala från 1-10? Låt mig fundera. Ungefär 0,01.
För det första så skulle jag smida en pokal till mig själv om jag överhuvudtaget skulle lyckas behålla en karl längre än två dygn. För det andra, om jag nu skulle hitta någon så är det säkert någon som bor i arslet på världen bredvid en leråker med 50 getter i en hage, utan både el och rinnande vatten. Istället för frukost på säng skulle jag få ett halvstekt ägg på en blommig assiett som han ärvt av sin gammelfarmor, en servis han inte får slänga för sin farmor som i sin tur bor ett stenkast bort från modern som från huset bredvid med hjälp av sin kikare vet mer om vårt förhållande än vi själva. Vad gäller romantiska resor så förväntas jag antagligen vara både tacksam och exalterad om jag får åka med ett par varv runt byn med traktorn. När det kommer till hotellupplevelser och fina rum ska man vara glad om karln tar av sig motorsågshjälmen innan han klampar in i sängkammaren och hasar ner i flanellakanen.
Så, en dag som denna är jag rätt nöjd över att bara ha mig själv att sköta. Det är bara att spotta i näven, stampa i parketten och glädjas över ännu en kommande natt som fri kvinna. Jag kan minsann dricka direkt ur mjölkpaketet, skita med öppen dörr och leva på makaroner och kebabrullar utan att bekymra mig över att någon mer än jag ska få skörbjugg. Jag kan utan att skämmas sjunga kärleksballader i duschen så vävtapeten krullar sig och skjuta snorkråkor tvärs över rummet utan att vara rädd för att träffa min partners öga. Jag får bestämma över vilka program som ska visas på min TV, vilket kan innebära timmar av hulkande i fosterställning till Oprah Winfrey eller vinjetten till En annan del av Köping. Det mina vänner, är livet på en pinne med smör på.
Olé
Kommentarer
Trackback
