Ellie

På ålderns höst

Man vet att man börjar bli gammal när man svassa runt på stan samma tid varje lördag. Till och med tanterna i tobaksaffären har börjat lägga märke till att jag alltid kommer klockan ett för att köpa cigaretter. Dom hejar igenkännande och då tycker jag det blir så pinsamt så jag har kommit på mig själv med att säga "happ, då varä dags igen då!" och förnöjt slänga upp plånboken på disken.

Det värsta av allt är att jag jämt får en chokladbit tillsammans med kvittot. Det känns verkligen som att det vore 1960 och man ber om en ettöres kola i kiosken. Fråga mig inte varför detta sker, kärringen borde väl ändå se att jag är den sista som behöver lite extra socker och hull. Jag kanske ska börja införa som ritual att slå ner röven på rullatorn och börja tippa på stryktipset varje veckodag. Då är pensionärstouchen fulländad.


Jag har återigen tvingats spendera timmar på biblioteket och leta efter böcker tills jag blev så utmattad och svettig om fötterna att jag var tvungen att försöka ta mig därifrån. Jag hade lånat några böcker men en gick inte igenom så jag fick gå till kassan. Då ville hon ha lånekortet vilket jag lyckats tappa bort på under 30 sekunder. Hon frågade om körkortet men det hade jag tydligen inte heller. Det slutade med att den ena personalen bakom disken stängde kassan så dom var två i styrkan som hjälpte mig leta.

Det fick mig att börja fundera på om vissa kan bli senila i min ålder eller om det finns någon annan medicinsk benämning. Det är nämligen hundraprocentigt säkert att detta är vad som inträffat mig, för idag backade jag ut med motorvärmarsladden kvar under huven igen. Man blir lika skrämd varje gång det rasslar till och den kommer som skjuten ur en kanon. Den instinktiva reaktionen är att det är en kobra, men jag vet inte om det skulle finnas någon anledning till att en sån skulle gömma sig i mitt garage för att skrämmas.

Idag försökte jag inte undkomma denna fara lika mycket som förra gången då jag slängde mig mot bildörren så jag slog huvudet i handtaget ovanför listen. För den delen kan man undra vilka som hellre håller i sig i det än ratten under färd. Det kanske är till för såna som mig som inte kan gå upprätt utan att få ryggskott eller gå stadigt utan att halka. Det är tur att man kan ta sig en skvätt brännvin på lördagar så man blir modig och törs gå ut utan snöbroddar till krogen.  

Gnirk