Ellie

Att vara en levande Elliefant

Jag vill bara vinka och säga hej hej! Jag har inte fått en elstöt av motorvärmarsladden och dött. Jag har heller inte halkat på kiss från invandrarbarn i trappuppgången eller brunnit inne till följd av att jag stekt bacon på högsta värme så det slagit eld i fläkten. Sen har jag inte kastat in handduken för att jag pluggat i hjäl mig, vilket man skulle kunna tro men så är icke fallet. Man skulle även kunna tro att jag gått ut utan linser (jag är då närmast helblind) och rastat hunden nere vid Tisken. Men istället för att hålla mig på gångbanan så har jag gått raka vägen ner i sjön. Det har inte heller hänt.

Vad som skulle kunnat inträffa vore om jag duschat, fått tvål i ögonen och tack vare min (även utan tvål i synfältet) kassa avståndsbedömning trampat snett så jag ramlat baklänges och slagit huvudet i badkarskanten. Jag har heller inte glömt titta till höger när jag gått över gatan så jag blivit påkörd på högerskinkan, uppslängd på någons motorhuv (i detta stadie vid liv) för att sedan klantigt nog rulla av bilen och ner på backen där jag parkerat mina tofflor för sista gången. Om jag varit in på Systembolaget skulle jag kunnat blivit häktad för att jag för sista gången tappat tålamodet på damen som säger "hej heeeej, hej heeeej" och hoppat upp på rullbandet, slitit henne i håret samt dunkat kassalådan i huvudet på henne. 

Det är ytterst sannolikt att dessa scenarion skulle kunnat hända men inte gjort. Allt har ju ändå hänt fast dock utan dödlig utgång. Jag skulle egentligen bara informera om att jag inte ligger stel som en pinne begraven två meter ner, och att jag återkommer fler ointressanta, oinspirerande och osammanhängande inlägg nästkommande vardag. Om jag inte tappat humorn, för då får ni skylla på mina distanslärare.

Pling