Den segdragna sällsamma saxpsykopatens falsettstämma i s-dur

Todeloo

Då var man inne på dag fyra att hålla sig undan den psykotiska frisören. Idag har hon ringt sju gånger samt skickat ett sms. För att berätta lite om vad som hände efter förra inlägget så nämnde jag för mamma att hon ringde och krävde att jag skulle komma in och betala. Min ostoppbara mor har ett humör hetare än en aktiv vulkan i Kaskadbergen och en stubin kortare än en dynamitgubbe utan tråd, så därför ringde hon upp min frisör. Hon förklarade att jag visst avbokat tiden (vilket i och för sig inte var helt sanningsenligt), att hon inte skulle få några pengar och ifrågasatte samtidigt hur saxmarodören kunde påstå att hon låg ute med pengar ur egen ficka för behandlingen, i och med att hon inte använt någon hårfärg eller ens tagit i en kam.

Den lilla nötskrikan på andra sidan telefonluren visste då inte vad hon skulle säga, och började istället låta som en av mössen i Askungen och upprepade: "Jag är så upprörd! Jag är så upprörd! Jag är såå upprörd! Nu tycker jag att du kan be om ursäkt till mig för nu har du gjort mig upprörd! Även om hon avbokade så vill jag ha mina pengar! Du kan få prata med min chef! Jag är så upprörd!" Så när hon stått där och antagligen hoppat och studsat bakom disken ett bra tag så frågade mamma om det inte var bättre om hon gick och tog hand om sin kund istället för att stå där och kungöra hur upprörd hon var. Jo, det tyckte hon och samtalet avslutades.

Min mobil började ringa efter ungefär en timme, en sisådär tre gånger från salongens nummer. Sen fortsatte det med ett par minuters mellanrum fast från olika mobilnummer, tills det kom ett sms där det stog: "Hej Ellinor! Jag vill att du ger mig din mammas telefonnummer så jag kan ringa henne och berätta för henne vad som gäller här på H. Med vänliga hälsningar X X." Det mest underliga till historien hör att denna X X som äger salongen bor, jobbar och är verksam på Kanarieöarna året runt. Men den lilla nötskrikan kan ju i och för sig ha ringt chefen och bett henne ta första bästa taxi till Gando flygplats för att sedan ta en flight hem och skicka det där sms:et. Ytterst sannolikt, eller hur?

Okej, dom tycker det är roligt att debitera hit och dit, men fröken saxpsykopat borde nog tagga ner lite och kanske gå och permanenta håret eller nåt. Det skulle verkligen förstärka hennes annars rätt galna look, jag förstår som sagt inte hur jag kunde låta kvinnan vara i mitt hår med sådana vapen till hands. Jag kanske rent utav har tur som har livhanken i behåll, så jag kanske ska tacka livet som Arja Saijonmaa gjorde.



Jag vill tacka livet


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0