Vem behöver en tv...

...när det står en på andra sidan väggen?

Då ligger jag återigen sömnlös och lyssnar på nyheter från alla världens hörn från andra sidan väggen. Vilken tur att jag har grannar som förgyller min tillvaro, vad skulle jag göra utan dom? Jag är ändå ganska tacksam att jag blir tilldelad åtminstone 4 timmar av tystnad innan TV:n trycks på igen och volymen vibrerar i betongen. Men jag måste nog passa på att njuta så länge det varar för vem vet om dom får för sig att börja gå upp en timme tidigare om morgnarna och lägga sig en timme senare på nätterna. Jag tror jag måste skaffa mig en plan på hur jag ska kunna forsla bort TV:n obemärkt ut genom deras vardagsrum och ner till bottenvåningen, ut genom porten och iväg långt åt helvete. Förmodligen skulle det hjälpa om jag klippte ut alla rabattkuponger i varenda reklamblad och släppte ner i brevinkastet. Då skulle hela familjen på 11 personer inom tre minuter ha packat sig ut genom dörren, satt sig i deras nya Mercedes -08 och parkerat utanför Lidl.

Jag har många gånger fått höra att jag inte kan dra alla utlänningar över en kam, men jodå det kan jag. Har ingenting alls emot dem, för utan dessa färgglada högljudda människor som finns någonstans under slöjor, tyg och burkor så skulle Sverige vara så svenskt. Och att bevara Sverige svenskt är väl det sista man vill när det är det tråkigaste landet på hela kontinenten!

När man åker buss...

I Sverige: Sätter man sig ensam och så långt bort från alla människor som det går. Om man tvingas dela säte med någon så gäller det att när personen i fråga närmar sig, titta ut genom fönstret och låtsas att man är blind samtidigt som man krampaktigt drar åt sig sina saker.

I vilket annat land som helst: Kan man vara social och faktiskt sätta sig bredvid någon man inte känner. Inte ovanligt förekommande är det att man även börjar föra en konversation med den bredvid.

Om man är på någon slags underhållning...

I Sverige: Måste man se sig omkring och titta om det är någon annan som skrattar. Vill man inte smygtitta kan man alltid lyssna efter små, snabba inandningar och man kan då få en uppfattning om att det är någon som är på väg att småfnissa lite diskret och man kan då hänga på. Fast naturligtvis inte för högt för då är man pinsam.

I vilket annat land som helst: skrattar man åt det man tycker är roligt.

Råkar man hamna i samma hiss som någon man inte känner...

I Sverige: Tittar man ner på sina egna händer eller upp i taket i hopp om att nödluckan ska öppna sig och man kan gå upp i rök. Om nöden kräver att man säger något, så ska det vara något om hur kallt eller varmt det är ute.

I vilket annat land som helst: Gör man ingen big deal av en vanlig enkel hissfärd.

Får man en komplimang av någon...

I Sverige: Hugger man tillbaka med negationer och säger saker som t ex "neej, den här är väl inge fin!", "usch jag som ser förjävlig ut", "ja men nu är jag trött, jag har varit fräschare" osv. Rätt och slätt så dumförklarar man den andra personen som har så dålig syn och ser så förbannat illa och grundar komplimangen på gud vet vad.

I vilket annat land som helst: Säger man tack.

Någon har införskaffat något man själv vill ha, exempelvis en bil:

I Sverige: Ska man med smala ögon granska det nya föremålet som t ex grannen på andra sidan häcken ställt upp. Enligt lagen om Den Svenska Avundsjukan ska man helst ställa bittra frågor till närmaste offer om hur han/hon hade råd med det, vad han/hon skulle med det till och hur mycket han/hon fick betala för det.

I vilket annat land som helst: Är man glad för den andres skull.

På platser och vid tillställningar där det finnes alkohol...

I Sverige: Brukar man ta fasta på att se till att bli fullare än den som är fullast. Just för att man kanske är så medelmåttig i vanliga fall kan man ju "go crazy" för en kväll. Det resulterar vanligtvis i att den som oftast inte säger mycket säger mest under en kväll och den som inte gör mycket väsen för sig skriker mest av alla. Den som inte brukar vara otrevlig blir mest hatisk och den som alltid skrattar flippar ur i nåt slags "nu-kommer-jag-drunkna-i-mina-egna-tårar"-scenario. Dagen efter ska man helst skylla på att man inte minns något, för att ursäkta att man eventuellt kan ha legat med sin bästa väns man/fru.

I vilket annat land som helst: Kan man t o m ha roligt utan alkohol. (Hur är det möjligt?!)

Så kom ihåg gott folk att inte vara för glada, för lättsamma, för generösa, för sociala, för.. ja, FÖR! Var inte för.. ni vet, osvenska. Det kan hända att det blir alldeles för roligt att leva och sånt går vi inte på, eller hur?

Tadadam dam dam daaam


Kommentarer
Postat av: Nanni

fy fan vilket bra inläg ellie! det är ju så det är. VI svenskar är trista.

2009-01-05 @ 23:51:05
Postat av: Terés

Sicken sinnes-stämsamhet!hade knappt kunnat sagt de bättre själv;)

2009-01-07 @ 10:47:51
Postat av: Emma Roos

Haha coolt ;)

Miss you <3

2009-01-13 @ 22:49:58
URL: http://emmabast.blogg.se/
Postat av: Olle

tu nacka bajt om intvantratern! tu vara skratt att tom komma verje,,

hälsa

mohummad archmed giorigious rameladilubba

2009-01-13 @ 23:00:30
Postat av: Ellie

släktträff! haha!

2009-01-13 @ 23:02:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0