Lårmatlagning, laddade lidelser & att snubbla över lemmar


Ett skepp kommer lastat med ett vårdpaket


Nu ligger jag som ett kolli i soffan och det enda jag kan röra är benen och fingrarna. I fredags kom jag och fröken Danielsson till gymmet så sent att dom var på väg att stänga. Måste ha slagit världsrekord i antal maskiner för överkropp under tidspress vilket kanske inte var det mest genomtänkta. Att rycka, slita och dra med uppspärrade ögon och andningssvårigheter och ha så bråttom att man håller på att snubbla på sina egna kroppsdelar när man ska till nästa maskin fungerar nog inte i längden, det blir nog lätt en aning hysteriskt.

Jag kan stolt säga att jag inte gått och blivit hypokondrisk på äldre dar så mitt tillstånd är åtminstone äkta. Vilket i sig är ganska trevligt då det hade kunnat varit rena rama inbillningen. Även om det är svårt att laga mat med låren och fötterna, det är lite svårt att hålla balansen om man står och svårt att nå om man ligger ner på golvet. Men det är ingen fara för övning ger färdighet och jag har även dragit ner persiennerna för att inte chocka någon på andra sidan så dom ramlar ner från balkongen.

Whooaa

Kommentarer
Postat av: Rut Sandén

Ellinor!



Det var fin att se när du gymmade! Svettig och munter!

När ska vi dricka kaffe? Kom förbi bibblan vet ja!



/Rut

2009-12-08 @ 14:36:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0