Semester, svindlande supéer på sal nr 2 & rena rama reella roomservicen
Skepp & hoj
Jaha, då har fröken Westberg checkat in på hotell Falu Lasarett och väntar för tillfället med spänd förväntan och stora ögon på vad landstinget idag har att erbjuda på ala carte menyn. För er som inte vet varför jag är här så kan jag göra en lång historia kort och berätta att jag skulle sätta in en katt i en bur som hoppade ur. Den försökte dessutom inte massakera mig en gång utan två dagar i rad, vilket resulterade i diverse visiter på hospitalet. Igår fick jag en redig stelkrampsspruta men eftersom den satte tänderna i mig idag igen och handen började likna en basketboll så var det väl lika bra att packa ner coctailklänningen och cigarettförlängaren för att åka in och få privilegiet att bli inlagd.
Jag fick ett eget rum på akutmottagningen med poolområde på utsidan (det är åtminstone en vattensamling mellan byggnaderna) och roomservice dygnets alla timmar (Gunnel, 52 med åderbråck). Den kulinariska maten bestod av inget mindre än griljerad falukorv och kokt potatis med en extravagant tomatsås samt 20 cl mellanmjölk. Det är ju helt fantastiskt, 80 kr dygnet och såna sagolika måltider. Nästan så att man funderar på vad man ska utsätta sig för härnäst så man har chans att erfara dessa smakupplevelser igen.
Nästan som mitt rum, vissa
avvikelser kan dock förekomma
Utöver detta så är sängen nästan lika skön som min, och att slippa dela rum med en pratsjuk kärring som brytit lårbenshalsen eller någon annan slags hypokondriker är ganska befriande. Därför kan jag nu fläka ut mig bäst jag vill och ta mig en närmare titt på larmknappen när jag får tråkigt. Det skulle ju inte sitta helt fel med en Dry Martini eller whiskey med is. Nånting måste man väl kunna företa sig med förutom att behöva ligga och kolla stryktipset på texttv (jag hade visst ingen TV heller, därför ännu större anledning att göra om lasarettet till bar/nattklubb tills jag blir utskriven).
Planerna dom närmsta timmarna är att springa ut genom gamla ambulansintaget och låta tändaren gå varm. Inte i syfte att ödelägga detta gästvänliga hotell jag vistas på utan för att blomma ut helt och fullt som den skorsten jag är. Har ju inte så överdrivet mycket annat att göra, så det är väl självfallet att man lär ta sig en pys. Jag har ju lite tid över så jag återkommer säkert med vidare information huruvida jag fick en drink, grogg eller nåt annat eldvatten att kasta ner med tabletterna. Sen är det bara att vänta och se om jag ska bli tvungen att sätta på mig såna där fula kläder så man ser ut som en karaktär direkt tagen ur Gökboet. Jag behöver inte ens en sån utstyrsel för att bli tagen för att inte ha alla verktyg i verkstaden, det talar lite för sig själv ändå.
Pling
Jaha, då har fröken Westberg checkat in på hotell Falu Lasarett och väntar för tillfället med spänd förväntan och stora ögon på vad landstinget idag har att erbjuda på ala carte menyn. För er som inte vet varför jag är här så kan jag göra en lång historia kort och berätta att jag skulle sätta in en katt i en bur som hoppade ur. Den försökte dessutom inte massakera mig en gång utan två dagar i rad, vilket resulterade i diverse visiter på hospitalet. Igår fick jag en redig stelkrampsspruta men eftersom den satte tänderna i mig idag igen och handen började likna en basketboll så var det väl lika bra att packa ner coctailklänningen och cigarettförlängaren för att åka in och få privilegiet att bli inlagd.
Jag fick ett eget rum på akutmottagningen med poolområde på utsidan (det är åtminstone en vattensamling mellan byggnaderna) och roomservice dygnets alla timmar (Gunnel, 52 med åderbråck). Den kulinariska maten bestod av inget mindre än griljerad falukorv och kokt potatis med en extravagant tomatsås samt 20 cl mellanmjölk. Det är ju helt fantastiskt, 80 kr dygnet och såna sagolika måltider. Nästan så att man funderar på vad man ska utsätta sig för härnäst så man har chans att erfara dessa smakupplevelser igen.
Nästan som mitt rum, vissa
avvikelser kan dock förekomma
Utöver detta så är sängen nästan lika skön som min, och att slippa dela rum med en pratsjuk kärring som brytit lårbenshalsen eller någon annan slags hypokondriker är ganska befriande. Därför kan jag nu fläka ut mig bäst jag vill och ta mig en närmare titt på larmknappen när jag får tråkigt. Det skulle ju inte sitta helt fel med en Dry Martini eller whiskey med is. Nånting måste man väl kunna företa sig med förutom att behöva ligga och kolla stryktipset på texttv (jag hade visst ingen TV heller, därför ännu större anledning att göra om lasarettet till bar/nattklubb tills jag blir utskriven).
Planerna dom närmsta timmarna är att springa ut genom gamla ambulansintaget och låta tändaren gå varm. Inte i syfte att ödelägga detta gästvänliga hotell jag vistas på utan för att blomma ut helt och fullt som den skorsten jag är. Har ju inte så överdrivet mycket annat att göra, så det är väl självfallet att man lär ta sig en pys. Jag har ju lite tid över så jag återkommer säkert med vidare information huruvida jag fick en drink, grogg eller nåt annat eldvatten att kasta ner med tabletterna. Sen är det bara att vänta och se om jag ska bli tvungen att sätta på mig såna där fula kläder så man ser ut som en karaktär direkt tagen ur Gökboet. Jag behöver inte ens en sån utstyrsel för att bli tagen för att inte ha alla verktyg i verkstaden, det talar lite för sig själv ändå.
Pling
Kommentarer
Postat av: Susanna
Va' faan...har kattjäveln rabies? Kram och krya på/Sytte
Trackback
