Stekta våfflor & att fånga en mans uppmärksamhet

Mitt liv som vindögd våffelätare

Efter att ha pluggat i 7 timmar igår tänkte jag och Martina fortsätta vara effektiva tillsammans. Jag kände att jag inte ville att min blick skulle fastna nånstans mot mitten av näsan, så vi åkte till Hemköp och köpte våffelmix som vi i samförstånd gjorde iordning. När Martina skulle sätta i sladden till våffeljärnet sa hon "vilken sladd ska jag dra ur, Soda Streamern eller?" . Efter att ha kommit underfund med att den inte drevs av el, vispade vi grädde tills det nästan blev smör, men allt gick att äta i slutändan ändå. Man riktigt kände hur igentäppta våra stackars artärer blev med allt fett. Fast det är ju ingenting som är helt främmande för mig, veteran som man är.

Idag blir det till att ta en runda på stan med Thunlind. Måste bara citera henne från nåt slags kedjebrev hon svarat på och bara skickat till mig, vilket var väldigt ambitöst.. Frågan var "vad har du för ögonfärg?" varpå hon svarade "ja min pojkvän vet inte det efter sju år men dom är väl brun-blå-gröna!"

Det får mig att tänka på hur uppmärksamma män egentligen är. Dvs inte alls överhuvudtaget. Att göra sig till inför en karl är nog förmodligen det sista man bör göra, man kan lägga mer energi på att borsta mattfransarna. Otaliga historier jag lyssnat på, innehåller frasen "ser du vad jag gjort?" svaret kan bli "har du dammsugit?" -Nej idiot, jag har bytt gardiner, putsat fönster, rakat benen, färgat håret, köpt nya krukväxter, bytt sängkläder, plockat upp dina tillhörigheter, möblerat om, bytt lampskärmar och om du inte märker det är jag aspackad!

Det enda dom förmodligen skulle upptäcka vore om man satte deras egen mor på en stol mitt i rummet med några tomtebloss och fick henne att sjunga ledmotivet till Allsång på Skansen. Så det enkla tipset till dom som vill bli sedda av deras respektive andra hälft, är att helt enkelt sluta städa och se till att diskberget blir lika högt som Eiffeltornet. För att vara helt säker på att få en reaktion, kan man även belamra disk under sängen, slänga lortiga strumpor över hela golvet och lämna pizzakartonger på toaletten. Bästa reaktion får man om man utöver detta slutar vattna blommorna så att dom blir kripiga och frasiga, (i vissa fall kan det upptäckas och utropas med ett falsettskrik om mannen i fråga är bisexuell och har några dominanta kvinnliga gener) samt lämna all reklam innanför dörren så att man måste klättra över och lämna PET-flaskor slängda lite sporadiskt över hela lägenheten.

Har man en skivsamling får den gärna vara utspridd på alla tomma ytor och när ens älskade kommer hem ska man helst ligga på soffan med TV dosan i ena handen och pilla sig i naveln med den andra. För att inte glömma att man måste se till att allt toalettpapper är slut. Röker man ska man inte tömma några som helst askkoppar, och man ska gärna låtit bli att vädra. Är man djurvän bör man ej gjort något åt kattlådan och man ska ha lämnat chipssmule-spår efter en. Som grädde på moset ska allt ätbart i kylskåpet vara uppätet utom smöret. Alltså, kort och gott, som dom själv skulle göra. Det skulle med största sannolikhet bara uppmärksammas med ett "åh älskling, har du städat? Det hade du inte behövt, det hade ju jag kunnat göra..."  Knepet är bara att göra allting bakvänt.

Som en liten notis jag vill tillägga är att jag nyss läst Jonas resedagbok. Han har precis kommit fram till New Dehli, Indien, där han runt tågstationen möttes av bl a kossor, stank, oljud, tiggare mm som han beskriver det. Hade det varit jag så hade jag fått blodsockerfall och svimmat på perrongen och dom hade fått ge mig en begravning värdig en förvirrad, upphetsad, halvneurotisk turist. När jag tänker på det blir jag så himla glad över att det enda man ser är Kupolen som max, det känns liksom säkrast. Det är ju knappt så man överlever en charter, och då är det med andan i halsen och passet innanför trosorna i princip. Nej, man ska helst hålla sig innanför kommungränsen för att få ut det mesta av den berömda Falu-ångesten.

Henceforth backwards


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0