Ellie

Här följer en liten summering av dagen som gått
(dock inte de största höjdpunkterna).

Dagens...

hissincident: en utlänning trängde sig in när jag var på väg ner med hissen. Han bet ihop tänderna så det klickade och gav mig ett underligt men glatt leende. Sen pekade han med två fingrar (som när man var liten och skulle göra en låtsaspistol) mot hunden. Jag tänkte att nej men lilla vän, inte tror du väl att du kan skjuta hunden med bara fingrarna? Kort efter detta pekande sa han mumlande och generat; "uur gammal?" varpå jag svarade "eh ja, han är två år. (Nervöst skratt från mitt hörn av hissen). Då höjde han ögonbrynen och funderade en stund. Sen sa han "err du gift?"

I ett ögonblick trodde jag att hans hästar lämnat spiltan, getterna rymt ur hagen och kopparna blivit bortplockade ur skåpet. Han stog ju nämligen fortfarande och tittade på hunden, och jag funderade om han menade om hunden var gift. Så jag tittade upp lite försynt för att se vart hans kobruna utåtstående ögon pekade åt för håll. Han tittade på hunden och pekade igen. Tänkte att "jaha, så han undrar alltså om min hund är gift. Herregud, mycket ska man behöva höra". Jag svarade "neej, inte gift".

Då såg han jättechockad ut och utbrast "såå gaamal men inte gift??"
Men va, är hunden för gammal för att vara gift? Jag visste dessutom inte att  de brukar ingå äktenskap. Förvirringen var total, han flackade med blicken upp i taket och mot hissdörren, och jag stirrade på en sten som låg på golvet. Jag tänkte att han kanske menade mig trots allt, men hur fel han än hörde angående min ålder är jag väl inte för gammal för att ha blivit ringmärkt? Som att man inte känner att man är till åren kommen ändå för att gå till nåt altare, utan att man ska få höra det från en arab på våning 4. Jag säger då det, hade det varit 1951 nu så hade jag haft en karl och ett helt lantbruk alla redan. Så man kanske ska vara glad ändå att saker och ting går framåt och att moderniseringen av samhället tillåter en att vara singel tills löständerna ramlar ur om så är. Jag måste säga att jag på ålderns höst mycket hellre umgås ensam med mina egna hemorröjder än att tvingas mjölka kor, klämma fingrarna i spinnrocken och gå med nåt rutigt huckle på huvudet.

Dagens lukt i trapphuset: stekt strömming på en bädd av lökringar i grädde och potatismos

Schallaschalla