Att steka runt, kisa omkring & bränna iväg
Godafton Sverige
Här är jag, lika levande och sprudlande som en polsk städtant med toalettborsten i högsta hugg. Har varit så produktiv dom senaste dagarna att jag i princip glömt av att sova men nu börjar det ordna upp sig. Alltid har man undrat vad det blir med folk när solen börjar skina men nu har vårkänslorna rotat sig även i en kärring som undertecknad. Kanske kommer jag tillhöra den skara människor som jag alltid velat köra på eller åtminstone köra en pinne i ekrarna för, nämligen cyklisterna som glider omkring och ler.
Har aldrig fattat grejen med att vara så glad att man är tvungen att blunda och njuta så man är millimeter att köra in i en stolpe, krocka med gångtrafikant eller få en katt under stänkskärmen. Nu kan jag faktist förlika mig med att odla skrattrynkor dygnets alla timmar och kisa med ögonen så dom är på väg att tryckas in i huvudet permanent. Dessutom har jag påbörjat årets stekning med morotsolja vilket känns stabilt. Kanske det är möjligt att slippa se ut som en kokt hummer i tomatsås när sommaren väl börjar på riktigt.
Idag har det varit en glidardag bokstavligt talat. Jag fick köra Martinas bil och brände däck som få runt varenda rondell. Blev så salig över att bilen faktiskt åkte framåt när man trampade på gasen och inte hostade och hackade omkring som ett skadeskjutet rådjur. Min bil är inte känd för att vara piggast i Sverige om man säger så och det är ingen ovanlighet att man bildar köer när man ska ut från en korsning och det går i 20 km/h. Det är alltid lika angenämt att i nio fall av tio bli omkörd av närmast inkompetenta bilister som t. ex gubbar med rutig keps i rostiga Volvo 740 som är 100 år i bara söndagar. Inte riktigt så att det blir streetrace för min del men dom gångerna kärran känner för att göra som jag vill händer det ju att man fäller en liten glädjetår.
Nu måste jag spara på krafterna så jag orkar skriva min doktorsavhandling. Nåja, riktigt så illa är det inte (slipper denna typ av sattyg än) men man börjar ju bli till åren kommen så man har ju inte energi att trycka ner fingrarna alltför många gånger i onödan i vilket fall.
Tjipp
Här är jag, lika levande och sprudlande som en polsk städtant med toalettborsten i högsta hugg. Har varit så produktiv dom senaste dagarna att jag i princip glömt av att sova men nu börjar det ordna upp sig. Alltid har man undrat vad det blir med folk när solen börjar skina men nu har vårkänslorna rotat sig även i en kärring som undertecknad. Kanske kommer jag tillhöra den skara människor som jag alltid velat köra på eller åtminstone köra en pinne i ekrarna för, nämligen cyklisterna som glider omkring och ler.
Har aldrig fattat grejen med att vara så glad att man är tvungen att blunda och njuta så man är millimeter att köra in i en stolpe, krocka med gångtrafikant eller få en katt under stänkskärmen. Nu kan jag faktist förlika mig med att odla skrattrynkor dygnets alla timmar och kisa med ögonen så dom är på väg att tryckas in i huvudet permanent. Dessutom har jag påbörjat årets stekning med morotsolja vilket känns stabilt. Kanske det är möjligt att slippa se ut som en kokt hummer i tomatsås när sommaren väl börjar på riktigt.
Idag har det varit en glidardag bokstavligt talat. Jag fick köra Martinas bil och brände däck som få runt varenda rondell. Blev så salig över att bilen faktiskt åkte framåt när man trampade på gasen och inte hostade och hackade omkring som ett skadeskjutet rådjur. Min bil är inte känd för att vara piggast i Sverige om man säger så och det är ingen ovanlighet att man bildar köer när man ska ut från en korsning och det går i 20 km/h. Det är alltid lika angenämt att i nio fall av tio bli omkörd av närmast inkompetenta bilister som t. ex gubbar med rutig keps i rostiga Volvo 740 som är 100 år i bara söndagar. Inte riktigt så att det blir streetrace för min del men dom gångerna kärran känner för att göra som jag vill händer det ju att man fäller en liten glädjetår.
Nu måste jag spara på krafterna så jag orkar skriva min doktorsavhandling. Nåja, riktigt så illa är det inte (slipper denna typ av sattyg än) men man börjar ju bli till åren kommen så man har ju inte energi att trycka ner fingrarna alltför många gånger i onödan i vilket fall.
Tjipp
Kommentarer
Trackback
