Konsten att fly från ett fruntimmer, fulltankningar & att tillfångata sin andra hälft

Good afternoon

Då ligger man raklång och utsträckt och funderar över gårdagens synder. Fast jag vet inte om det blev så väldigt många, varken dans på bordet, tuttchocker eller höga decibel och byxorna hade jag på mig hem. Hanna klarade sig också finemang, men det är väl för att vi börjar känna av åldern. En gång för ungefär ett år sen gick det mindre bra, då hade vi hinkat i oss ganska rejält och min trötta väninna försökte stödja huvudet i handen men armbågen slirade iväg ner för bordskanten. Själv satt jag på andra sidan och tittade i kors när någon pickade mig på axeln och sa "du, din kompis ser inte ut att må så bra" varpå jag slog ut med handen i en avfärdande gest och svarade "ääääh, nejnej, hon ser ut sådär". Jag kan det där med att lägga in goda ord för mina vänner.



Dagens förortsdramatik var att det hördes ett hulkande och bölande i trapphuset och en dörr som rycktes upp. Sen möttes jag av en man med lockigt hår och glasögon som halvsvettig stormade förbi med en fullproppad icakasse med kläder hängandes överallt. Inifrån lägenheten hördes en tutande falsettstämma "kom tillbaka, kom hit, jag vill praaaata med dig!" och svettiga mannen ropade generat och lågmält tillbaka "jag kommer". Vad som verkade vara hans nu före detta kärlek fortsatte envist: "nej det göööör du ju inte! Kom hiiiiit!" Sen smällde hon igen dörren, skrek, snyftade och snorade i ett par sekunder. Svettige mannen vände tydligen inte på klacken och tacka fan för det. Att umgås med en brölande nervklen kvinna är förmodligen lika lätt som att klippa tånaglarna med en häcksax. 



Ren och skär fakta är att vi är jobbiga varelser på riktigt. De män som efter många om och men slutligen kommer ut för att ta en öl med grabbarna har i nio fall av tio en kvinna som spottar och svär över detta och är på dåligt humör i ett halvår. Alternativt kan hon vara en sån som melankoliskt sjunker ihop i soffan i ren förtvivlan av att bli lämnad ensam och stirrar i taket tills den själviske maken kliver över tröskeln igen. Även fast vi säger att det är självklart att ni ska gå ut och ha roligt kanske vi i själva verket vill handfängsla er i avloppsröret under diskbänken, prata känslor och måla naglarna. Jag har även vänner som vill spöa skiten ur sin andra hälft för att dom anser att dom är lika intelligenta och finkänsliga som en mossig gråsten. Måste säga att det är ganska skönt att man slipper slåss och uppfostra en karl, det är jag ändå för lat för.

Nu ska jag vända min ensamma singelröv mot
väggen och snarka så det fladdrar i gardinerna.


"Det är inte lätt att va ödmjuk för den som är felfri som jag
jag längtar så hem till min spegel, jag blir vackrare för varje dag"



Klatsch


Kommentarer
Postat av: Angelica

haha, underbart ellie! du skriver såå bra!

bamsekramar från östersund!

2010-03-15 @ 10:51:38
URL: http://aquaofvitae.blogg.se/
Postat av: Redaktionen

Tack kära fröken Angelica! Äsch då, det är bara skönt att man inte har riktigt samma otur när man skriver som när man tänker.

2010-03-16 @ 01:02:10
Postat av: DOTTER TILL EN NARKOMAN

Har, som sagt, bytat blogg adress. Hoppas du följer mig där :) du ska veta att din kommentar gjorde mycket för mig :)

ska vi följa varandra via bloglovin? :)

http://WILLMAKEIT.blogg.se

2010-03-17 @ 11:55:26
URL: http://willmakeit.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0