Den lesbiska luggen och lurigt pedofil-luskande

De senaste två dagarna har jag blivit tagen...

...för att ha varit både lesbisk och pedofil, sånt som verkligen lättar upp om man skulle känna sig lite nere någon dag.

Igår skulle jag följa med Hanna till Siba för att köpa en ny platt tv. Hon tittade på en 42" och slängde sedan en blick på den lilla gossen i röd tröja och han visste inte hur fort han skulle komma och stå till tjänst, det var nästan så han snubblade på den matchande heltäckningsmattan. Så började han prata om bonuspoäng, försäkring hit och dit. Jag frågade om drulleförsäkring ingick i paketet varpå jag ställe några fler ointressanta frågor. Detta var mest för att rädda min blonda kära väninna som stog och skruvade på sig och sa "okej" åt allting tomtenissen pratade om.

I och med att jag verkade så skeptisk och ställde frågor så fick han genast för sig att jag var Hannas griniga flickvän, för han började då istället titta på mig och förklara saker när det i själva verket var hon som skulle ha TV:n. Hanna liksom försvann ut i perferin och mot slutet där så var han antagligen helt övertygad om att vi var ett par. Det kunde man rätt tydligt märka på att han tyckte att jag skulle stå som medsökande för att Hanna skulle kunna utnyttja hennes bonuspoäng. Sen rabblade han diverse kommentarer riktade mot oss i pluralis; "här får NI en broschyr, här har NI papperen på TV:n, har NI bilen utanför?"

Så resten av dagen gick jag runt och funderade och frågade Hanna vad det var som gjorde att jag såg så ypperligt flataktig ut. Jag tänkte först att det kunna ha varit skinnjackan, men var och varannat fruntimmer springer ju runt i en. Sen tyckte min kära väninna att det nog måste vara luggen. Så jag har härmed inte bara vilken vanliga tråkiga lugg som helst, utan en lesbisk lugg. 1-0 till Westberg.

Pedofilstämpeln fick jag idag på väg upp till gymmet, som ligger alldeles bredvid Millas barns dagis. I Svärdsjöbacken fick jag syn på lilla Leya som tvärstannade, antagligen för att hon blev överraskad att se mig. Tanten hon gick med flyttade sig närmare Leya och vägrade se mig i ögonen, så jag tänkte "skit i det då din lågavlönande dagistant som antagligen inte fått nuppa på 13 år, speciellt inte med dom där glasögonbågarna så inte undra på att du är sur".

Efter det satte jag mig på knä för att få en kram av Leya. Då sträckte tanten ut handen för att ta tag i henne och började locka henne därifrån, varpå hon snäsigt frågade vem jag var. "Millas kompis?" svarade jag lite undrande. Men dagistantens ögon smalnade trots att hon inte stog i motljus och fortsatte sedan locka efter Leya. "Kom här, ja titta en sten, men kom här nu, titta nu går vi här". Sen frågade jag vart dom skulle gå någonstans men då snörpte hon på munnen och sa med ett tonfall som betydde "det har inte du med att göra", men hon sa i alla fall att dom skulle ner på stan. Sen avledde hon lilla Leya och svajade sakteliga nerför Svärdsjöbacken.

Undrar vad folk ska tro om mig imorgon eller nästa dag? Att jag är en joddlande kassörska från Äppelbo med gomspalt och silverfiskar på toaletten som jag försöker dressera att kunna sitta? Eller kanske en polsk städtant som fått ryggskott i framåtlutad ställning och hellre vill inrikta mig på att plocka potatis? Det blir spännande att se.

Vill du ha lite godis?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0