Dunk dunk dunk

Ja, nu ska det bli skönt med lite tung bas!

Eller unz unz unz för den delen, det går lika bra. Har varit hemma hos Spange och norpat saker från Jonas tallrik. Det var väl visserligen inte bara det jag gjorde, men det var trevligt. Noomi fick en lite putslustig rullväska av mig som är kombinerad kylväska som hon kan gå och rulla runt med i Göteborg. (aka "Dramaten-väska, red. anm).

Så nu är det väl dags att svinga sina lurviga. Fast i och med att dom mer eller mindre är lurviga ganska konstant så kanske man ska ge fan i att svinga dom. Åtminstone inte uppseendeväckande högt. Det skulle ju vara att utmana ödet. Folk kanske skulle tro att jag vore en sån där Amish, så skulle dom undra vart jag gjort av mitt svarta lille huckle och min häst och vagn. Så fötter i marknivå är nog nåt att satsa på.

Gissa om det rycker i alla lemmar efter att åka utomlands. Ungefär en gång om året har jag en inbyggd klocka, ungefär som moderskänslor vissa kvinnor har vid ägglossning. Skulle kunna gissa att jag har det lika jobbigt, åtminstone en gång på våren och sen på hösten. Då är det paella och spanska på hög nivå som gäller. Nu är det ju visserligen inte så jättelängesen jag var där, 5 månader sen, men det där lilla suget gör sig återigen påmint.

Nu får vi se vad denna groteska kväll har i sitt.. ja you know the dirty story.

Hasta luego



En uppdatering från min kära Millas blogg...

"Ett kärt minne att skratta sig galen på!

Måste också berätta om ett annat härligt minne, denna gång med min älskade Ellinore Westberg!

Jag hade precis flyttat dit jag bor nu & det visade sig att jag & ellinore blev grannar. Så nu bor vi mitt emot varandra & kan kolla in i varandras fönster när vi känner för det. Så vi bor alltså i olika hus, men bredvid varandra. Så en kväll står jag & pratar i telefon, säkert om någon vardaglig sak när jag plötsligt ser att det brinner på grannens balkong. På samma våning som älskade Ellinore bor på, fast på gaveln. Så när jag stått & kikat på detta inferno ett tag tänker jag att jag kanske borde vara en god medborgare & slå brandkåren en pling. Så för att få känna mig lite duktig & kanske bli hjälte är det precis vad jag gör. Men eftersom klockan passerat 21:00 fungerar inte portkoden så jag får ha telefonkontakt med brandmännen ett tag. Så jag går pliktskyldigt ut och möter dessa stiliga karlar mitt i natten. Men de kommer ju naturligvis inte in Så jag bestämmer mig för att gå upp till mig & ringa upp Ellinore som jag vet sitter hemma själv. I samma stund som jag skickar iväg mitt sms som löd "Kan du gå ner & öppna åt brandmännen?" skickar hon ett sms till mig som löd "Åh jag har tråkigt, skulle du inte vilja komma över & värma en ensam själ?" (Att vi lyckades skicka precis samtidigt var en slump) Som svar får jag "Yes kommer ner & öppnar nu". & där jag står & tittar ner på porten där dom stiliga brandmännen otåligt står & väntar, ser jag plötsligt 2 nakna fötter & två nakna ben. Min tanke var då att hon vekligen bjuder på sig själv & det ska man ju. Två sekunder senare får jag ett sms, det löd.."VA FAN DÅ!!?!!". Det visade sig att Ellie trodde att det var jag som var "brandmännen" eftersom hon skrivit & faktiskt frågat om jag ville "Värma" henne. Jag hade ju faktiskt inte berättat för henne att hon befann sig mitt i ett brinnande inferno & helt ovetandes om vad som hände i hennes kvarter. Så där står jag i mitt fönster, & kan inget annat än att vika mig dubbel av skratt av att hon står barnfota & så gott som naken mitt i natten & konfronterar sin & alla andra kvinnors hetaste fantasi! Jag skrattar mig galen fortfarande!"

"En tanke, varför tog hon inte chansen när hon hade den framför sig?? "


http://anacervilla.blogg.se/


Kommentarer
Postat av: Sytte Huttie

Du är rolig du!Kram

2008-07-19 @ 22:02:55
Postat av: Nanni

hahahaaha! jag döööör! Jag kan se hela scenariot framför mej med en MASSA missförstånd! skrattar ihjäl mej

2008-07-21 @ 21:27:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0